Livet med Jack och Loke

Idag ska hela familjen, utom Charlie, åka till Umeå och hälsa på några kompisar. Det ska bli så fantastiskt kul att komma bort och mysa hela helgen. Däremot känns det inte kul att lämna Charlie hemma, jag längtar redan efter honom. Men han kommer att ha det jättebra hos Davids bror och hans tjej, det vet jag ju. Han slipper åka bil och jag slipper ha dåligt samvete för honom när vi går på stan.

Igår var vi på BVC och mätte och vägde Jack, han växer så det knakar. Både på bredd och längd, haha.
Han fick också sin första vaccinationsspruta, det gick bra. Han hade feber och lite ont på eftermiddagen igår, men det gick enkelt bort med lite alvedon. Annars är det kanonbra med oss som vanligt, han skrattar mest hela tiden nu och är en riktig solstråle.
Vad gjorde jag utan dig älskade ängel??

Ha det bra
Vickan

Varje gång jag har ammat Jack ler han mot mig när han är mätt, det ser precis ut som att han tänker att han har hittat världens bästa skatt.

När Jack var 20 minuter gammal och för första gången låg vid mitt bröst och försökte snutta såg jag att när han fick ett tag och sög i sig mammas mjölk log han mot mig. De sa att det var gaser i magen men jag tror att han menade att han hade hittat den bästa skatten någonsin. Låt mig tro det...
Kanske är det Jacks första leende som 20 minuter gammal som gör att jag tycker om att amma. För det gör jag verkligen, jag hade ställt in mig på att det skulle bli bökigt. Och visst var det lite bökigt i början innan man hade kommit in i det och ont gjorde det också, men jag har ALDRIG tvekat på att det är det jag vill ge honom. Däremot känner jag mig oerhört ödmjuk till dem som av olika anledningar inte tycker om att amma eller inte får det att fungera. Men jag tycker det är underbart att ge min son den bästa skatten i världen.

Kram

Det blir lite sparsamt med blogginlägg känns det som, men jag är ju som sagt lite av en periodare när det gäller bloggande.

Livet med Jack är helt underbart, vad gjorde jag utan dig älskade ängel. Min familj gör mig hel och jag är lyckligare än aldrig förr.
Sedan Jack var ca: 1,5 månad har vi haft lyxen att få sova 6-7 timmar i sträck, ibland 8. Han har ätit sista gången vid 22 och sovit till ca: 05, vi tycker till och med att vi har fått lite rutin i det. Två kvällar i rad har han nu blivit  rejält trött redan kring 21, då har han ätit och sedan somnat i spälsängen och vaknat kring 03.30. Det är helt suveränt när han har gjort det för då har jag fått lite tid för mig själv på kvällen. Vi räknar med något bakslag var så säkra, men är glada så länge det håller i sig. I och med att Jack sover så bra om nätterna så sover han väldigt lite på dagarna, men  det är bara kul. Vi busar och håller på och han skrattar hela tiden. När Jack var kring två månader vände han sig första gången från mage till rygg och har sedan inte gjort det. Men ikväll när pappa och Jack var hemma och myste själva hade han tydligen gjort det igen och var nära att vända från rygg till mage också. Den vilda lilla busungen.

Ikväll har jag varit och kikat på Challes valpar, de var gudomligt söta. Jag blev så valpsugen, men inser ju samtidigt att det inte riktigt är optimalt att skaffa en liten valp nu.

Förresten har jag tagit upp träningen igen, som jag har längtat att springa utan en tjockmage. I måndags innan babysimmet var jag och tränade, det var så underbart skönt. jag hoppas kunna komma iväg även imorgon.

Just ja, vi har börjat på babysim också. Jack tyckte det var sååå kul, han skrattade och såg ut att tycka det var jätteskönt i varmvattnet. Han doppade skallen några gåner och fick en och anna kallsup men brydde sig inte nämnvärt.

Ha det bra
Vickan