Livet med Jack och Loke

Nu har vi gått in i vecka 35 och dagen F (= förlossning) närmar sig med stormsteg. Det ska bli så himla härligt att få vara med om något så stort, jag längtar så mycket efter vår bebis.

Veckan som varit har varit mer än jobbig, för det första sover jag hemskt dåligt på nätterna och till råga på allt har jag höststädat hela huset själv i veckan. Jag vet att jag borde ta det lite lugnt men samtidigt gäller det ju att passa på medan jag orkar och inte är alltför tjock. Nu när huset är städat hoppas jag kunna ta det lite lugnare. Sammandragningarna som jag har haft sedan vecka 24 har egentligen inte lugnat ned sig något trots att jag slutat jobba nu, men när det nu äntligen blir lite lugn och ro så kanske Thure får lite lugn och ro.

Så nu var det slut på klagosången. I övrigt börjar jag tro att min kropp är gjord för att bära på barn. Jag har peppar peppar inte ont någonstans för tillfället. Ryggen är okej, och axlar nacke och bäcken likaså. Jag är ute och går med Charlie varje morgon 50 minuter utan problem. Så vad f-n har jag å klaga på????

Kram