Livet med Jack och Loke

I fredag firades min födelsedag (en dag tidigt...) med nära och kära. Det var en fin dag med fin uppvaktning och trevligt sällskap. Tack för allt kära ni!

Jacks ena framtand har nu tittat fram och med den kom leendet och skratten tillbaka till vår son. Han har varit så glad och nöjd nu igen och vi är så tacksamma för vår lilla kille. Han ställer sig upp mot saker nu och tycker att det är så roligt när han klarar det, mindre roligt blir det ju när han tvärsläpper och åker i golvet. Nåja, då finns mammas och pappas trygga famn att trösta sig i.

I morse vaknade jag av att han stod upp i spjälsängen och försökte få tag på mitt vattenglas som stod på nattygsbordet, han nådde det givetvis och ut över golv och bord rann ett helt glas vatten. Oj oj oj så kul det var enligt Jack ;)
Senare under dagen kröp han in i toan och fick tag på toaborsten som han hann dra runt hela huset innan jag upptäckte hans hyss... Behöver jag nämna att han är en kille med många järn i elden lille Jacke.

Nu ska jag gå och lägga mig för imorgon ska jag på Strömbacka för lite planeringstid.
Kram