Livet med Jack och Loke

Jag erkänner härmed att jag älskar hösten. Härliga färger, härligt hög luft och mysigt mörka kvällar.
Det är så mysigt på kvällarna när man kan tända ljus och mysa lite. Jag blir så sugen på att fara ut och springa när hösten kommer, på onsdag ska jag på efterkontroll. Om jag får ok på besiktningen av snippelisnuppan så blir det löpning efter det.
Som det verkar nu så kommer det att bli en fin höst dessutom och då är det ju ännu bättre så klart.

I helgen har vi haft fullt upp varav den dåliga uppdateringen. I lördags var jag i stan hela dagen och sedan var vi ovh firade svärfar på kvällen. I söndags var jag i Måttsund och jobbade på dagen och sedan åkte vi till Micke och Caroline på kvällen för att överlämna filmen som de fick av bl.a. oss i bröllopspresent. David och Fredde gjorde ett jättejobb under brölloppet och filmade både vigseln och en stor del av festen. Sedan har de redigerat det till en film, jag tror att det var en uppskattad present.

Idag har vi varit på öppen förskola på förmiddagen och nu sover båda pojkarna. Jag har tagit hand om tvätt och disk och slappar nu vid datorn en stund. 
Ha det bra
Kram

 

Suck, nu har storebror fått feber och är mer död än levande. Jag tackar gud för alvedon sån här dagar, lite alvedon så piggnar han till väldigt mycket.

Kvällen blir alltså väldigt lugn men tv-tittande och kanske lite snarra också.

Nu börjar mamman i familjen krya på sig. Jack har blivit förkyld men verkar annars väldigt pigg och inte särskilt påverkad av förkylningen. 

I helgen händer det nog inte så mycket, svärfar fyller år så honom ska vi och fira förstås. Annars ska vi väl försöka bli friska.

Nu lite bildbevis på glad lillebror
 

Att han är lite blå om munnen och runt läpparna beror på medicinen vi fått mot torsken han har i munnen.

Idag är jag i princip golvad av förkylningen som jag har dragits med i en och en halv vecka. Den var på väg att bli bättre men nu är det sämre igen. Skit i det tråkiga nu...

Fasters lilla älskling Noelle har blivit opererad nu och allting verkar ha gått bra. Skönt att ha det gjort, ibland blir jag tårögd när jag tänker på vilken kämpe vi har fått i henne. Hon är blott 2,5 år och har redan varit med om en hel del, men hon reser sig varje gång den lilla solstrålen. Det är inte bara förkylningen som golvat mig utan även fasters lilla älskling golvar mig varje dag, varje minut, varje sekund.


Noelle med storasyster Stella i bakgrunden

Nu ska jag njuta i sällskapet av mina pojkar.
Kram

Okej, då fortsätter vi från när slemproppen gick på tisdagen... På torsdagkväll när vi hade ätit middag hos mamma och pappa gick resten av slemproppen och på natten kände jag att något nog var på gång. Jag hade värkar som gick att klocka ganska länge och sedan kunde det lugna ned sig i en halvtimme eller så för att sedan återkomma igen. Det gjorde inte särskilt ont utan det var nog snarare att jag var få förväntansfull som gjorde att jag inte kunde sova utan gick och vandrade och klockade värkar hela natten.
www.varktimer.se är en utmärkt sida när man vill klocka värkar förövrigt.

På fredagmorgon åkte David till jobbet och mamma kom hem till oss och jag ville hålla igång så att det inte skulle avta. Fast egentligen vet jag ju att det inte avtar om det väl är igång... Nåväl jag var desperat och därför började vi storstäda hela huset medans jag hade värkar som kom ganska regelbundet. Sedan åkte vi in till stan för att vänta på att David skulle sluta jobba och att vi skulle ta beslut om att åka in eller vänta.
Värkarna tilltog vid middagstid och det var nu mellan fyra och fem minuter mellan värkarna. Vi bestämde oss för att åka in när vi hade pratat med dem på förlossningen.

Halv åtta kom vi till Sunderbyn och CTG-kurva sattes, jag var nu fyra/fem cm öppen. Men värkarna hade lugnat sig något när vi kom in. Därför tyckte hon att vi skulle ut och gå för att det skulle få fart igen. Vi var ute och promenerade en timma och då återkom värkarna som tidigare. När vi kom tillbaka in bestämde vi oss för att ta trapporna upp till förlossningen och efter några trappsteg gick vattnet. Vi blev inskrivna 21.30 och i början kändes alting väldigt hanterbart med lustgas (i love it) men eftersom jag fick tidig krystkänning ville de att jag skulle ta EDA för att om möjligt slippa detta. Jag var öppen 6 cm (nu kändes det segt...) när läkaren kom in för att lägga EDA och då var klockan ca: 24.00. Värkarna blev något mer hanterbara men tyvärr hade jag kvar krystkänningarna och därför fick jag flåsa genom värkarna med lustgas för att inte krysta, det var hemskt. David var en helt fantastisk coach som hjälpte mig genom varenda värk. Efter att jag fick ryggmärgsbedövningen så gick allting väldigt fort då jag kunde stå upp och använda mig av tyngdlagen. 24.50 föddes Loke efter tre krystvärkar.

Förlossningen var helt underbar och trots att det inte gick fortare än med Jack så var det så lugnt och behagligt denna gång. Jag visste precis vad som hände, David visste vad som hände. Med Jack gick allting väldigt fort i öppningsskedet och jag hann inte ta EDA och sedan krystade jag i nästan två timmar innan de fick ta honom med sugklocka. Jack var väldigt slö när han kom ut och Loke var tvärtom väldigt pigg och alert och sökte på en gång bröstet.

Nu har vi två fantastiska killar som förgyller vår vardag, jag myser varenda sekund.
Loke har nu sedan någon vecka tillbaka börjat le jättemycket när man pratar med honom. Han har också börjat "prata" litegrann nu och det är så mysigt.



Kram

Nu tänkte jag ta mig tid att berätta hur förlossningen gick.
Eller hur det var innan det riktigt satte igång.

Veckan innan Loke föddes så vaknade jag på torsdagnatt och gick på toaletten. När jag sedan la mig igen så kände jag att det kom något och när jag ställde mig upp så rann fostervatten efter benen. Det var inte som när vattnet gick med Jack utan denna gång sipprade mer. Men jag stod ändå i en pöl av fostervatten och tänkte att YES nu blir det bebis i helgen...
På fredagmorgon åkte vi in till förlossningen och väl där undersökte dom mig och konstaterade att det inte var fråga om någon total vattenavgång. Det kan ha blivit en ruptur i hinnan eller att ena hinnan gick... har man flera??? Nåja, vi blev hemskickade med orden att det bara var att vänta tills det kom igång av sig självt...

Och som vi väntade. BF datumet kom och gick och jag började bli desperat. Jag städade och städade och bestämde mig även till slut för backträning uppför tävlingsbacken i Måttsund. Men det var en envis liten en i magen som hade det skönt där inne. Min barnmorska rådde mig till slut till vila för att kroppen skulle orka. Hon sa att det kommer att komma igång om du vilar ordentligt några dagar...

Och vilade gjorde jag, mamma och pappa var guld värda och ställde upp med barnpassning och som hundvakter medan jag låg och lapade sol hos dem. Jack badade och busade och hade det underbart med mormor och morfar.

På tisdagen efter den snöppliga "vattenavgången" gick en del av slemproppen och jag fick åter nytt hopp om att det skulle sätta igång...





Bilder på vår storebror i en underbar pippitröja. Jag älskar den tröjan och vill ni också ha en sån till era barn så knallar ni in på äventyrsbutiken Hägglunds i Piteå.

Jag skriver del två av förlossningsberättelsen imorgon (förhoppningsvis)

Puss

Igår kom sambon hem efter jobbet så skamsen så skamsen.
Jag tror han kände att han hade gått över gränsen på morgonen...

Med sig hade han dessa:






Nåväl, tack för blommorna och chokladen älskling.
Igår hade vi jättekul hos Eva på surströmmingsfest, så kul att vi inte rullade hemåt förrän sent på natten.
Loke var en ängel hela kvällen och därför är han ju så lätt att ta med.

Kram kram

Har sovit extremt dåligt inatt tack vare storebror som tjorvade och när han väl somnade fick jag hostanfall som inte ville ge med sig förrens jag gick upp och vandrade en stund. När jag sedan äntligen skulle lägga mig vaknade så klart lillebror och ville äta. That's life.

Att jag sedan har en sambo som är allt annat än trevlig på morgonen gjorde uppvaknadet till denna dag allt annat än trevlig. Tur att jag har två små guldklimpar som förgyller min dag i alla fall. Dessutom ska jag och Loke iväg ikväll till Eva på surströmmingsfest. Det blir inget festande för mig så klart men skönt att komma iväg i alla fall och träffa alla.

Nåja, ska försöka få Jackebanan att vila en stund nu innan vi ska ut och cykla. Visst är det tillåtet att kasta sambons mobil i golvet när han snoozar 7000 gånger varje morgon så att alla i familjen vaknar.
Karldj.v..

Hoppas morgondagen blir bättre.


puss på dig lillebror

Det har hänt en hel del i sommar utöver att vi har blivit föräldrar för andra gången.
Bland annat så har min bror gift sig med sin underbara Caroline.
Det var en helt fantastisk tillställning, inte ett öga torrt.
De var otroligt fina båda två för att inte tala om flickorna.


Min svägerska Caroline är förövrigt helt underbar. Fantastiskt snäll och omtänksam och fruktansvärt rolig att umgås med.

Kram på er!

Nu kanske jag ska ta mig tid att börja blogga lite igen när jag är föräldraledig.
Jag säger kanske eftersom att jag aldrig har varit särskilt aktiv bloggare.

Den 17 Juli föddes lilla Loke, han var 3590 gram tung och 52 cm lång.
Graviditeten var helt annorlunda jämfört med när jag väntade storebror, men vi var ändå inne på att det nog var en grabb till och det var det ju. Nu är vi stolta och lyckliga över vårt nytillskott.

När jag går tillbaka och läser om hur Jack var så ser jag hur snäll han var och om det nu är möjligt så kanske Loke är ännu lite mer nöjd än vad Jack var. Amningen går jättebra efter lite tjorv (sår på bröstvårtorna)i början.
Livet som tvåbarnsmamma blev inte den chock jag trodde att det skulle bli. Det är förmodligen för att båda pojkarna är oerhört snälla och lillebror tar ju inte så mycket tid från Jack än. Det kan nog bli annorlunda när Jack inser att han kommer att ta mer och mer tid. Tack vare att Jack är mycket duktig på att roa sig själv och leka själv så hinner jag också ganska mycket hemma tycker jag.
På kvällarna när David kommer hem brukar jag passa på at ägna mig åt Jacke helt själv. Igår badade vi i poolen annars brukar vi sitta och bygga lite lego på kvällarna.

Här kommer  bilder på magen när lillebror låg i magen:
Detta var veckan innan Loke kom...




Och så en bild på vår minsting

Oj oj vad mycket som har hänt sedan sist, jag är verkligen helt kass på det här med blogg.

Som alla säkert vet ska Jack bli storebror om en och en halv månad. Det känns väldigt spännande så klart och vi längtar så mycket efter hjärtegrynet nu.
David har tagit bilder på min mage som jag ska lägga upp också. Jag är mycket tjockare nu än jag var med Jack, trots detta känner jag mig pigg och tränar fortfarande 2 ggr i veckan. På onsdag går jag in i vecka 34 så nu är det inte länge kvar.

Annars knallar allting på med Jack, vi tror att vi har fått ordning på hans mage tack vare att han äter mjölkfritt nu.
Han har börjat prata ganska mycket, han cyklar för fullt och sedan två veckor är han blöjfri på dagarna. Han är superduktig på att säga till, men vi vet ju förstås att det kan komma bakslag.

Kram på er

Julen har varit helt underbar.
Härligt mysig med en massa snö.
Ikväll ska vi fira in det nya året med några av våra bästa vänner.
Men först ska vi till Nimbys värld och låta lilleman göra av med en massa energi

Nu till några bilder jag har mixtrat med... alla är barn i början vet ni så ni får ha lite överseende...









Glada kusiner (den minsta kusinen låg och sov tyvärr)

Gott nytt år på er alla!

Jack är så fantastiskt glad och positiv nu.
Han springer in på dagis utan att se sig om utan att fälla en endaste lilla tår.
Det känns så skönt att det fungerar så bra nu, även om jag vet att han bara gråtit en liten satund när han har blivit lämnad tidigare så är det ju helt fantastiskt att lämna honom utan minsta lilla tjorv.
Det gör faktiskt lite lite ont i mammahjärtat när han blir ledsen när man ska åka.

Imorse hände en rolig grej som fick mig att inse att jag kanske använt handsprit liiite väl flitigt de senaste veckorna.
Precis när vi skulle åka iväg till dagis så säger Jack NEJ NEJ NEJ mamma... men lilla vän du ska ju på dagis och leka med Josef svarar jag. Jack tittar på mig och säger mamma, smöja smöja.
Han menar alltså att vi ska smörja händerna med handsprit innan vi åker.

Nåja, nu ska jag iväg på klätterkurs.

Ha det!
Vickan

Nu äntligen har Jacke tillfrisknat från influensan.
Tror inte det var den nya influensan (svininfluensan) men väldigt sjuk var han i alla fall.
Han hade mycket hög feber och med ett allmäntillstånd som var kraftigt påverkat.
Efter en vecka hemma från dagis och mys med mor och farföräldrar är han nu redo för dagis igen imorgon.

Ännu en helg har passerat, fullt upp som vanligt.
Men vi har haft mycket trevligt med några kompisar från Umeå. Det var så kul att träffa dem och extra kul var det att Jack och deras son Theo lekte så bra ihop. De har inte träffats sedan i julas men de lekte som sagt jättebra ihop.

Idag har jag varit ledig som alltid på måndagar. Det är ganske skönt med lång helg och vi har hunnit en hel del hemma idag. David har sin lediga vecka och det känns lite lyxigt att vara hemma hela familjen på en vanlig måndag.



Jack leker häst med en fralla



Sötunge

Kram på er

Jack på junibacken


Skrattkammaren


Jack och David på hotellrummet.

Hösten har kommit och jag tycker att det känns underbart.
Härligt hög luft ute, fina höstfärger och mys med ljus inomhus.
Snart har jag höststädat hela huset och det händer roliga saker hela tiden.
I helgen får vi främmande av underbara vänner från Umeå. Det ska bli fantastiskt roligt och roligt att se deras lilleman. Det var alldeles för längesedan vi sågs.

Köket är helt underbart och vi är så nöjda.
Kliv in och inspireras om ni själv går i renoveringstankar http://www.pitekök.se/

Och nu en bild på det finaste vi har för att använda mormors ord

Allting är inte helt klart ännu, men en liten förhanstitt har ni i alla fall fått.

Sov Gott

Nu är semestern slut för det här året.
Vi har haft en härlig sommar med fint väder och lata dagar, dessutom hann vi med en minisemester till Stockholm hela familjen med min mamma och pappa. Det var en av sommarens höjpunkter.
Det känns faktiskt ganska kul att börja jobba igen, jag har ett fantastiskt roligt jobb och hur fina kollegor som helst.

Jack har börjat på dagis igen och det går bättre nu än någonsin. Han är jätteglad på morgonen när vi ska åka och tittar knappt åt oss när vi lämnar honom. Han verkar ha mognat in i det här med dagis under sommaren när han har varit ledig. Skönt att allting går så smidigt!

Just nu håller vi på att göra om köket, det blir nog klart imorgon och det ska bli så skönt att få städa och göra snyggt efter hantverkaren. Bilder på det färdiga resultatet kommer...

Ha det bra
Vickan

Nu var det längesen jag skrev igen, tänker hela tiden att jag ska bättra mig.
Men jag verkar ha svårt att hålla vad jag lovar i detta fall.

Hösten närmar sig väldigt fort känns det som, det ska faktiskt bli ganska skönt att börja jobba igen och komma in i vanliga rutiner igen. Jag gillar dessutom hösten, härlig luft och mysigt när man får börja tända ljus om kvällarna.

Nåja, i helgen har vi varit på PDOL. Det var jättekul att komma ut och träffa massa folk man sällan ser o.s.v.
Nästa helg åker jag, David, Jack, mamma och pappa till Stockholm. Jag längtar så fantastiskt mycket att komma bort lite. Vi ska gå på skansen, på gröna lund och givetvis hoppas jag hinna med att shoppa också.

Det var en liten kort uppdatering i alla fall.
Kram på er