Jobbig vecka

Nu har vi gått in i vecka 35 och dagen F (= förlossning) närmar sig med stormsteg. Det ska bli så himla härligt att få vara med om något så stort, jag längtar så mycket efter vår bebis.

Veckan som varit har varit mer än jobbig, för det första sover jag hemskt dåligt på nätterna och till råga på allt har jag höststädat hela huset själv i veckan. Jag vet att jag borde ta det lite lugnt men samtidigt gäller det ju att passa på medan jag orkar och inte är alltför tjock. Nu när huset är städat hoppas jag kunna ta det lite lugnare. Sammandragningarna som jag har haft sedan vecka 24 har egentligen inte lugnat ned sig något trots att jag slutat jobba nu, men när det nu äntligen blir lite lugn och ro så kanske Thure får lite lugn och ro.

Så nu var det slut på klagosången. I övrigt börjar jag tro att min kropp är gjord för att bära på barn. Jag har peppar peppar inte ont någonstans för tillfället. Ryggen är okej, och axlar nacke och bäcken likaså. Jag är ute och går med Charlie varje morgon 50 minuter utan problem. Så vad f-n har jag å klaga på????

Kram

Magbilder

Här kommer bilden på hur magen ter sig i vecka 33, det känns som att jag har haft en ganska kraftig tillväxtperiod ett tag nu. Ni får stå ut med suddiga bilder, sambon har bidragit till dagens bilder :)

image6

Och här kommer första bilden tagen framifrån:
image7

Nu har jag jobbat min sista dag på Gnido och det känns jätteskönt eftersom det började gå väldigt tungt mot slutet. Däremot kommer jag att jobba hos pappa och hjälpa honom städa upp Måttsund. Men det blir betydligt lugnare tempo.

Ha det bra!
Kram


Vecka 31

Nu har vi gått in i vecka 31 och det har hänt en hel del på slutet. Det börjar vara dags för ännu en bild på magen, måste fixa det innan David åker utomlands på torsdag. Det kommer att bli så tomt utan han i huset, tur att han bara är borta en vecka.

Graviditeten flyter fortfarande på ganska lätt och ledigt, jag jobbar fortfarande och stå och gå känns inte så jobbigt. Däremot att sitta ned börjar vara jobbigt, "Thure" trycker så fördömdat mot revbenen och jag tappar liksom andan efter ett tag. Nu börjar jag längta efter lite ledighet så jag kan "boa" här hemma, jag trodde inte att jag skulle bli så men jag längtar efter att städa och göra klart inför "Thures" ankomst... Laga en massa mat och baka lite.

Förövrigt har grannarna fått en liten Josef i veckan och jag har fått hålla mig i skinnet varje dag för att inte rusa över och lukta på honom. Släkten kanske vill få chans att träffa honom innan jag... Imorgon däremot kan jag nog inte hålla mig längre.

Det var allt för denna gång!
Kram

RSS 2.0